4 Uppskot til samtyktar um tilráðingar frá Norðurlandaráðnum í 2001 og um frágreiðingar um virki ráðsins í 2001
Skjal 1: Tilráðingar 2000
Tilráðingarnar, sum víst verður til í uppskoti til samtyktar
Fremst. 7/2001 |
Endringer i overenskomsten om Nordisk Kulturfond (A 1251/nord) |
Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landenes regjeringer |
|
å endre artiklene 1, 2, 7, 9, 10, 11, 12 og 13 i overenskomsten om Nordisk Kulturfond i overensstemmelse med det vedlagte forslaget som følger: |
|
| Artikel 1 Nordisk Kulturfond har til formål at fremme det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande og selvstyrende områder. |
|
| Artikel 2 Der kan også ydes støtte til virksomhed inden for eller uden for Norden vedrørende nordisk kulturelt samarbejde og de nordiske landes kulturliv. |
|
| Artikel 7 Fonden er et selvstændigt rettssubjekt. Den forvaltes, dens midler fordeles og dens virksomhed i øvrigt ledes af en styrelse. Fondens firma tegnes av styrelsen eller af den som styrelsen bemyndiger. Styrelsen har hjemmel til at fastsætte honorar til sine medlemmer. |
|
| Artikel 9 Styrelsen kan indhente udtalelser fra Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd eller fra andre sagkyndige. |
|
| Artikel 10 Fondens sekretariatsarbejde og økonomiforvaltning varetages på en måde styrelsen beslutter. Sekretariatets beliggenhed skal oplyses i styrelsens arbejdsorden. |
|
| Artikel 11 Af fondens midler afholdes rejsegodtgørelse, dagpenge, honorar, sekretariats- og forvaltningsomkostninger og øvrige omkostninger i forbindelse med fondens virksomhed. Der kan endvidere afholdes udgifter til særlig sagkyndig bistand. |
|
| Artikel 12 Fonden har sit sæde hvor fondens sekretariat er beliggende. |
|
| Artikel 13 Styrelsen vedtager en forretningsorden med nærmere foreskrifter om fondens sekretariatsarbejde, økonomiforvaltning og virksomhed. |
| Rek. 9/2001 | Strategi om en bæredygtig udvikling (B 201/när) |
| Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar och Nordiska ministerrådet | |
| att verka för att en ratificering av Kyotoprotokollet åstadkoms under år 2001 och att protokollet träder i kraft innan 10-årsuppföljningen av FN-mötet i Rio äger rum år 2002; | |
| att genomföra projekt för att prova Kyoto-mekanismerna i Östersjöområdet, bl.a. genom att en gemensam nordisk marknad för kvothandel upprättas senast 2005; | |
| Att ta initiativ till åtgärder på internationellt plan för att bemöta och mildra konsekvenserna av de förväntade klimatförändringarna och att därvid ta stor hänsyn till utvecklingsländernas behov och möjligheter att anpassa sig till den nya situationen; | |
| Att verka för att de indikatorer som utvecklas på internationellt plan för att mäta bärkraftig utveckling tar hänsyn till såväl sociala som ekonomiska och miljömässiga faktorer; | |
| Att som ett led i utvecklandet av en väsentligt ökad resurseffektivitet vidareföra de insatser som hittills gjorts på nationell och nordisk nivå angående reduktions- och effektiviseringsmålen faktor 4 och faktor 10, bärkraftiga produktions- och konsumtionsmönster och materialsflödesanalyser m.m; | |
| Att initiera forskning och utveckling angående teknologi för vätgas (hydrogen) som framtida energibärare ; | |
| Att fastställa ministerrådsförslag B 201/när om Bæredygtig udvikling – En ny kurs for Norden med beaktande av de synpunkter som framförts av Nordiska rådet i dess betänkande över förslaget. |
| Rek. 14/2001 | Nordiska investeringsbankens
miljöinvesteringslåneordning (A 1257/när) |
| Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna | |
| Att öka ramen för Nordiska investeringsbankens Miljöinvesteringslåneordning (MIL) till 300 miljoner euro. |
| Rek. 17/2001 | Asylansøgernes livskvalitet i Norden (A 1267/nord) |
| Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer | |
| at gøre det til en målsætning, at sagsbehandlingstiden af asylansøgninger ikke overskrider et år uden, at kvaliteten af sagsbehandlingen hermed forringes. Under sagsbehandlingstiden skal den ansvarlige sagsbehandler kontinuerligt holde den asylansøgende underrettet om sagens gang. Den asylansøgende skal informeres om sin ret til individuel sagsbehandling; | |
| at sørge for, at asylansøgere straks ved ankomsten modtager relevant skriftlig information på et sprog forståeligt for den pågældende. Informationen skal omfatte rettigheder, pligter, asylproceduren, retten til juridisk rådgivning og tolk samt information om UNHCR og andre relevante frivillige organisationer. Asylanssøgerne skal have fri tilgang til organisationerne straks efter ankomsten; | |
| at sørge for at asylansøgerens behov, hvad angår opholdssted, tilgodeses. Valg af opholdssted må ikke påvirke asylansøgerens økonomiske bevilling; | |
| at tage hensyn til asylansøgende kvinder og mænd som ønsker særbehandling af køns- og seksuelt relaterede grunde og sørge for, at personalet i hele asylprocessen er trænet i at være sensitive overfor disse spørgsmål; | |
| at give asylansøgere ret til at søge arbejde og ret til uddannelse så snart pågældenes identitet er verificeret, samt at oprette et fælles nordisk system for kvalifikationsvurdering; | |
| at sørge for, at der udarbejdes individuelle aktivitetsplaner for asylansøgere i samarbejde med den asylansøgende; | |
| at sørge for, at alle asylcentre opretter et rådgivende organ, som består af centrenes beboere. Sammensætningen skal tage hensyn til etnicitet, alder og køn; | |
| at tilbyde psykologisk og psykiatrisk hjælp til asylansøgere som har behov for at bearbejde oplevelser, som de har haft før eller under asylopholdet, samt at oprette specielle rehabiliteringsprogrammer for både den enkelte asylansøger og for familier der som helhed lider af post-traumatisk stress; | |
| at sørge for, at den asylansøgende har den samme ret til den almindelige sundhedstjeneste som landets medborgere; | |
| at sikre, at asylansøgernes børns rettigheder opfyldes i overensstemmelse med FN’s børnekonvention; | |
| at udarbejde en individuel plan for uledsagede børn, som søger asyl. Planen skal bl.a. omfatte værgeordning, juridisk rådgivning, opholdssted, undervisning, fritidsaktiviteter og andet som er relevant for det enkelte barn. De uledsagede børns sagsbehandling skal altid prioriteres og barnets tarv altid stå i centrum. Et forsøg på sporing af og kontakt med familien af uledsagede børn skal ske så tidligt i forløbet som muligt. Ved afslag på asylansøgning må uledsagede børn aldrig udvises, medmindre de kan modtages af familiemedlemmer eller af andet netværk; | |
| at sørge for, at asylansøgere får klar information om de konsekvenser alvorlig kriminalitet kan have på deres situation, samt sørge for, at sagsbehandlingen for kriminelle asylansøgere fremskyndes, dog uden at retssikkerheden forringes; |
| Rek. 21/2001 | Kvinno- och barnhandel (A 1258/nord) |
| Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna | |
| att gemensamt följa upp nuvarande lagstiftning mot kvinno- och barnhandel och att i det sammanhanget värdera behovet av eventuella lagändringar eller åtgärder; | |
| att i europeiskt och internationellt samarbete intensifiera arbetet mot kvinno- och barnhandel; | |
| att utveckla, bl.a. med hjälp av modern informationsteknik, snabbt och effektivt informationsutbyte mellan berörda myndigheter. |
| Rek. 26/2001 | International risikohåndtering på fødevareområdet (A 1261/euro) |
| Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer | |
| at lægge samme kriterier til grund for risikovurderinger i internationale fora og virke for en stram risikohåndtering; | |
| at arbejde for at alle lande som eksporterer til Norden bliver i stand til at overholde Nordens grænseværdier, f.eks. ved at sikre at de har analysemetoder og instrumenter; | |
| at arbejde for at forsigtighedsprincippet fortolkes stramt i internationale fora. |
| Rek. 27/2001 | Obligatorisk forbrugerundervisning i grundskolen (A 1262/euro) |
| Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer | |
| at indføre obligatorisk forbrugerundervisning, f.eks. under overskriften "Det handler om at leve" i undervisningsplanerne i grundskolen, således at de inddrager forhold som vil forbedre elevernes evne til at agere og træffe valg som forbrugere af såvel forbrugsvarer som fødevarer. |
| Rek. 29/2001 | Internationale aftaler om handel og transport af levende
dyr (A 1263/euro) |
| Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer | |
| at skabe fælles nordisk samforståelse af i hvilke tilfælde SPS/TBT-aftalen kan anvendes; | |
| at arbejde for at tillempe et særligt regelsæt i EU for handel med og transport af levende dyr, som sikrer etik og dyrebeskyttelse og som forebygger smittespredning. |
| Rek 30/2001 | Konfliktförebyggande och civil krishantering (A 1234/p) |
| Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar | |
| att samverka kring inriktning, uppgifter, resursinventering och resursuppbyggnad för konfliktförebyggande och civil krishantering; | |
| att gemensamt verka för att stärka och utveckla FNs överordnade roll och uppgifter i konfliktförebyggande och civil krishantering; | |
| att samverka för att stödja uppbyggnad av förmåga till civil krishantering inom OSCE (REACT); | |
| att samverka för att upprätthålla initiativ, tempo och riktning vad gäller utvecklingen av konfliktförebyggande och civil krishantering i EU. De möjligheter som öppnats av EU för samverkan mellan EU- och icke-EU- länder vad avser konfliktförebyggande och civil krishantering skall tas tillvara; | |
| att samverka för att stödja utvecklingen av civil beredskap i NATO/PfP i riktning mot ett bredare säkerhetsbegrepp och civil krishantering; | |
| att i olika fora verka för att roll- och ansvarsfördelning mellan organisationer vad gäller konfliktförebyggande och civil krishantering blir tydlig och präglas av samsyn; | |
| att vara beredd att ekonomiskt och på andra sätt stödja frivilligorganisa-tionernas möjligheter att bygga upp resurser för att medverka i konflikt-förebyggande och civil krishantering; | |
| att samverka för att ekonomiskt och på andra sätt stödja forskning, utveckling, kompetensuppbyggnad och utbildning kring konflikt-förebyggande och civil krishantering; | |
| att de nordiska regeringarna verkar för att etablera en regelbundet återkommande gemensam nordisk funktion där berörda ministrar och högre tjänstemän kan överväga, diskutera och bereda nordiska samarbetsinitiativ för konfliktförebyggande och civil krishantering; | |
| att de nordiska regeringarna tar initiativ till att bilda en samnordisk arbetsgrupp för konfliktförebyggande med uppgift att undersöka möjligheterna att närmare samordna ländernas insatser för konfliktförebyggande; | |
| att de nordiska regeringarna tillsätter en samnordisk arbetsgrupp för civil krishantering med uppgift att utreda möjligheterna och förutsättningarna för att etablera en samnordisk civil snabbinsatsförmåga. Gruppen skall bestå av representanter från berörda departement, myndigheter, organisationer och frivilligorganisationer. |
| Rek. 31/2001 | Samverkan mellan de nordiska ländernas utrikestjänster (A 1253/p) |
| Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar | |
| att uppmärksamma de erfarenheter som gjorts och de möjligheter som erbjuds vad gäller samverkan mellan de nordiska ländernas utrikestjänster; | |
| att verka för att främja en ytterligare samverkan mellan de nordiska ländernas utrikestjänster inom de områden där sådan befinns möjlig och lämplig; | |
| att tillse att frågan om samverkan mellan de nordiska ländernas utrikestjänster tas upp i utrikesministrarnas redogörelser vid Nordiska rådets 54:e session i Helsingfors. |
| Rek. 33/2001 | Arktiskt samarbetsprogram (B 209/när) |
| Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna | |
| att initiera ett inledande arbete gemensamt med relevanta internationella organ om en miljöbeskrivning av Arktis som tar utgångspunkt i hur olika former av miljöfarlig aktivitet i europeiska länder utanför Arktis drabbar Arktis som miljöförorening, samt | |
| att med beaktande av de synpunkter som framförts i Närområdesutskottets betänkande över ministerrådsförslag B 209/när fastställa det arktiska samarbetsprogrammet. |
| Rek. 34/2001 | Udbygning af et nordisk forskningsrum (A 1269/nord) |
| Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer | |
| at udarbejde en redegørelse om og strategi for det nordiske forskningsrum i overensstemmelse med teksten i forslaget med henblik på politisk drøftelse med Nordisk Råd; | |
| at afsætte tilstrækkelige nationale midler til at matche Nordisk Ministerråds pilotprojekt om nordiske spidsforskningsenheder; | |
| at forbedre samarbejdet mellem de nationale forskningsråd med henblik på at samfinansiere programmer, f.eks. ved at de nordiske forskningsråd opretter en fond for nordisk forskning. |
| Rek. 35/2001 | Ökad rörlighet över gränserna i Norden (A 1236/nord) |
| Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet och de nordiska ländernas regeringar | |
| att etablera ett system för koordinerade eller gemensamma godkännanden och kontroller för företag och deras anställda när de agerar på nordiskt plan; | |
| att skapa en instans som kan ge tillförlitliga och så långt möjligt bindande besked om vilka rättigheter och skyldigheter man har vid flyttning eller arbetspendling mellan de nordiska länderna. |
| Rek. 38/2001 | Vedtagelse af "Nordisk charter for små innovative virksomheder, iværksættere og selvstændige opfindere" (A 1259/euro) |
| Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer | |
| at vedtage "Nordisk Charter for små innovative virksomheder, iværksættere og selvstændige opfindere". |
| Rek. 40/2001 | Tillämpning av OECD:s riktlinjer för multinationella företag i kreditinrättningar och företag i Norden (A 1247/euro) |
| Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar | |
| att vidta åtgärder, som innebär att företag och kreditinrättningar som helt eller delvis kontrolleras av myndigheterna, i all sin verksamhet beaktar OECD:s riktlinjer och förutsätter det samma av låntagare och samarbetspartners; | |
| att tillämpa riktlinjerna vid offentlig upphandling och utvecklingssamarbete; | |
| att verka för att motsvarande åtgärder genomförs i övriga EU- och EES-länder samt i EU. |